Det diskuteras problem och lösningar fram och tillbaka. Men det fundamentala problemet är väl att vi fortfarande inte är överens om vad problemet är?<div><br></div><div>Så som svar på frågan vart pp står i frågan tycker jag att det enkla svaret är att pp inte delar problemformuleringen och därför inte heller kan ta ställning till "lösningen" utöver att den inte löser några av problemen som piratpartiet ser.<br>
<br></div><div>Eller?</div><div><br></div><div>Mvh,</div><div>John</div><div><br><div class="gmail_quote">2010/4/8 <span dir="ltr"><<a href="mailto:teirdes@gmail.com">teirdes@gmail.com</a>></span><br><blockquote class="gmail_quote" style="margin:0 0 0 .8ex;border-left:1px #ccc solid;padding-left:1ex;">
hallå,<br>
<br>
jag var med på paris accord II i höstas i paris, lett av<br>
Trans-Atlantic Consumer Dialogue (<a href="http://www.tacd.org" target="_blank">http://www.tacd.org</a>) och ett antal<br>
representanter för kreativa och innovativa industries (songwriters och<br>
läkemedelsföretag och såna). deras deklaration, "paris accord II",<br>
vill ha en kollektiv, frivillig licensavgift på internetuppkopplingar<br>
för att komma runt kulturfinansieringsproblemet med fildelning av<br>
upphovsrättsskyddat material.<br>
<br>
electronic frontier foundation har en modell på hur sådana<br>
licenspengar skulle kunna distribueras<br>
(<a href="http://www.eff.org/wp/better-way-forward-voluntary-collective-licensing-music-file-sharing" target="_blank">http://www.eff.org/wp/better-way-forward-voluntary-collective-licensing-music-file-sharing</a>)<br>
<br>
james love från knowledge ecology international sa en gång till mig<br>
att det är dumheter att allmänheten tänker sig någon form av allmän<br>
kulturskatt ifall allmänheten inte samtidigt är beredda att investera<br>
i den. volker grassmuck, en tysk p2p och upphovsrättsforskare, har<br>
forskat kring olika kollektiva finansieringsmodeller och hur de skulle<br>
kunna implementeras (<a href="http://waste.informatik.hu-berlin.de/Grassmuck/" target="_blank">http://waste.informatik.hu-berlin.de/Grassmuck/</a>)<br>
<br>
piratpartiet är emot kollektiva licenser<br>
(<a href="http://www.google.com/search?hl=en&q=site%3Arickfalkvinge.se+bredbandsskatt&aq=f&aqi=&aql=&oq=&gs_rfai=" target="_blank">http://www.google.com/search?hl=en&q=site%3Arickfalkvinge.se+bredbandsskatt&aq=f&aqi=&aql=&oq=&gs_rfai=</a>)<br>
tror jag.<br>
<br>
nackdelarna med kollektiva licenser (på europeisk nivå i alla fall):<br>
<br>
-"collecting society" systemet är inte riggat på rätt sätt. privata<br>
monopol kan inte bevaka indrivning av pengar som resulterar från en<br>
statligt sanktionerad rättighet.<br>
-monopolindrivare har visat sig vara aggressiva och orättvisa.<br>
-det är svårt för fristående artister att ställa sig utanför<br>
monopolindrivningsapparaten.<br>
-hur pengarna ska åter-distribueras efter indrivning på ett rättvist<br>
sätt utan att inkräkta på användares privatliv är ett evigt problem.<br>
-eftersom internet är en stor pool av upphovsrättsskyddat material i<br>
alla möjliga former är det svårt att föreställa sig att de kollektiva<br>
licenserna inte skulle komma att samlas på hög så småningom. även om<br>
de då är frivilliga, blir resultatet att en "laglig"<br>
internetuppkoppling blir svindyr, och en olaglig internetuppkoppling<br>
dras med samma brister som det nuvarande systemet (antar jag).<br>
<br>
en representant för canadia songwriter's association förtäljde mig t<br>
ex att han trodde på en ganska modest licensavgift, kanske 5<br>
kanadensiska dollar i månaden (det är faktiskt ganska modest), för att<br>
få laglig tillgång till (antar jag) (all) musik. men lägger man till<br>
filmer, foton, läromedel, porr och mjukvara, och antar att de stora<br>
tillhandahållarna av samtliga dessa konstformer kommer vara lika bra<br>
på att koordinera sina licensverksamheter som de varit tidigare blir<br>
det snabbt ett berg.<br>
<br>
fördelen med en kollektiv licens är att den löser ett stort och<br>
allvarligt problem snabbt, utan att varken samhället eller artister<br>
skadas alltför allvarligt av mediadistributörernas framfart.<br>
<br>
nu.<br>
<br>
ett populärt förslag för att ta sig förbi indrivningsmonopolen i olika<br>
kreativa branscher, och därmed också öppna för möjligheter för<br>
artister att ställa sig utanför systemet, är att konkurrensutsätta<br>
indrivningsmonopolen. denna linje har till exempel Europakommissionen<br>
ställt sig bakom<br>
(<a href="http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/06/63" target="_blank">http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/06/63</a>)<br>
<br>
Till detta har indrivningsorganisationerna invänt att om man splittrar<br>
deras verksamheter, blir deras samlade förhandlingskraft gentemot<br>
mediadistributörer, till exempel Rupert Murdoch, så låg att de inte<br>
kan ta tillvara sina medlemmars intressen. Och det argumentet måste<br>
man ju sympatisera med.<br>
<br>
STIM tecknar klumpavtal med t ex Bonniers och Sveriges Radio. Där<br>
specificeras vilka avgifter som gäller för vilka låtar (antar jag),<br>
baserat på hur ofta de spelas, osv. Om ett kraftigt decimerat STIM<br>
skulle förhandla med Bonniers eller SR blir STIMs möjlighet att sluta<br>
ett så bra avtal med dessa stora aktörer rimligtvis mycket sämre.<br>
<br>
När jag pratade med partikamrat om detta sade partikamrat att det inte<br>
är rimligt att varken privatisera eller konkurrensutsätta en<br>
verksamhet som har som mål att upprätthålla en statlig rättighet. Det<br>
är över huvud taget inte rimligt att förhandla om värdet på<br>
rättigheten en sådan organisation ska upprätthålla. Istället bör det<br>
vara lagstadgat hur mycket en licens kan och får ligga på, för om det<br>
är en rättighet att som indrivningsorganisation inhämta en<br>
licensavgift, blir licensavgiften i praktiken skatteliknande för<br>
licensbetalaren (som ju blir skyldig att betala) och man överlämnar<br>
inte rimligtvis av lagen gjorda obligatoriska avgifter till privat<br>
förhandling.<br>
<br>
Partikamrat omnämnde sedan biblioteksersättningen som möjlig<br>
parallell.<br>
<br>
Jag får griller i huvudet av detta eftersom:<br>
<br>
-partikamrats resonemang är vettigt.<br>
-den är förmodligen inte praktiskt genomförbar på "kort sikt". i stort<br>
sett ingen medlemsland har ett indrivningssystem som är riggat för<br>
den sortens system, så det skulle kräva stora reformer och hårt<br>
politiskt arbete med startpunkt från noll.<br>
-att förespråka konkurrensutsatta indrivningsorgan verkar<br>
vanvettigt. man kan inte ha som politiskt mål att skapa ett system<br>
som skjuter sig själv i foten (förhindrar indrivningsorganen från att<br>
utgöra sitt jobb ordentligt genom att försvaga dem) samtidigt som det<br>
uppstår en massa olidliga privatlivsproblem (igen)<br>
-att inte förespråka kollektiva licenser är däremot att sätta sig på<br>
tvären mot det enda konstruktiva förslag som råder bot på<br>
kriminalisering av gemene man som finns idag.<br>
<br>
och om någon frågar vad piratpartiet egentligen tycker om kollektiva<br>
licenser, vad svarar jag då? ovanstående harang är ju inte särskilt<br>
mediavänlig, även om jag försökt täcka upp samtliga perspektiv. jag<br>
får minst sagt huvudbry av detta.<br>
<br>
hälsar,<br>
<br>
amelia<br>
<br>
<br>_______________________________________________<br>
PP.Skane mailing list<br>
<a href="mailto:PP.Skane@lists.pirateweb.net">PP.Skane@lists.pirateweb.net</a><br>
<a href="http://lists.pirateweb.net/mailman/listinfo/pp.skane" target="_blank">http://lists.pirateweb.net/mailman/listinfo/pp.skane</a><br>
<br></blockquote></div><br></div>